Vetenskapen har under m�nga �rhundraden varit en mansdominerad sf�r. Inte p� grund av att kvinnor skulle sakna talang eller intuition, utan p� grund av sociala och kulturella strukturer som systematiskt har uteslutit dem. Detta fenomen �r s�rskilt tydligt i fysikens historia, och i �nnu h�gre grad i utvecklingen av kvantteorin. Vad skulle ha h�nt med den moderna vetenskapen om dessa kvinnors namn hade erk�nts som likv�rdiga med deras manliga kollegors? Detta �r en fr�ga som v�r tid inte lï¿ ...
Read More
Vetenskapen har under m�nga �rhundraden varit en mansdominerad sf�r. Inte p� grund av att kvinnor skulle sakna talang eller intuition, utan p� grund av sociala och kulturella strukturer som systematiskt har uteslutit dem. Detta fenomen �r s�rskilt tydligt i fysikens historia, och i �nnu h�gre grad i utvecklingen av kvantteorin. Vad skulle ha h�nt med den moderna vetenskapen om dessa kvinnors namn hade erk�nts som likv�rdiga med deras manliga kollegors? Detta �r en fr�ga som v�r tid inte l�ngre kan ignorera. Ett belysande exempel p� denna historiska osynlighet �r historien om Lise Meitner, en extraordin�r fysiker som bidrog till uppt�ckten av k�rnklyvning. Det var 1938 som Otto Hahn, hennes m�ng�rige kollega, fick hela �ran f�r denna uppt�ckt och d�refter tilldelades Nobelpriset. Lise Meitner f�rpassades d�remot till vetenskapshistoriens utkanter, trots hennes grundl�ggande ber�kningar som gjorde det m�jligt att f�rst� fissionsprocessen. " Ett sinne som aldrig f�rlorade sin klarhet ", beskrev Albert Einstein henne, men det r�ckte inte f�r att hon skulle bli erk�nd. Lise Meitner, som var judinna och tvingades fly fr�n Nazityskland, utf�rde sitt arbete i en milj� som var fientlig mot b�de hennes k�n och hennes identitet. Dessa kvinnors historia �r inte bara vetenskaplig, utan ocks� djupt kulturell. �ven i litteraturens v�rld har fr�gan om kvinnans osynlighet i de intellektuella yrkena tagits upp p� ett kraftfullt s�tt. Virginia Woolf reflekterade i sin ber�mda ess� " A Room of One's Own" (1929) �ver vad en ung kvinna hade kunnat g�ra av Shakespeares geni om hon hade levt p� hans tid. Woolf f�rest�llde sig att denna figur, " Judith Shakespeare ", aldrig skulle ha f�tt m�jlighet att tr�da fram. Samma bild passar perfekt in p� vetenskapen: hur m�nga kvinnor har haft samma genialitet och klarsynthet som en Marie Curie, men aldrig haft tillg�ng till de resurser, laboratorier eller samarbetsn�tverk som kr�vs f�r att uttrycka sig? Fallet med kvantteorin �r s�rskilt intressant. Denna gren av fysiken, som har f�r�ndrat v�r f�rst�else av den subatom�ra v�rlden, utvecklades tack vare en samling briljanta hj�rnor, varav m�nga var kvinnor. Det �r dock bara ett f�tal namn som har etsat sig fast i historieskrivningen. Ett av dessa �r Maria Goeppert Mayer, den andra kvinnan i historien att vinna Nobelpriset i fysik (1963), f�r sin modell av atomk�rnan. I �ratal arbetade Maria under os�kra f�rh�llanden, ofta utan att f� en tillr�cklig l�n, begr�nsad av f�rdomar mot kvinnor som " vetenskapsm�nnens fruar ". Trots detta var hennes bidrag grundl�ggande f�r den moderna fysiken. F�rutom enskilda exempel finns det en bredare reflektion �ver "varf�r" denna osynlighet. Historiskt sett publicerades kvinnors forskning under deras m�ns eller manliga kollegors namn, vilket gjorde det komplicerat att identifiera deras verkliga bidrag. I m�nga fall f�rbj�ds kvinnor till och med tilltr�de till universitet eller laboratorier. Ett symboliskt exempel �r Royal Society i London, en av de mest prestigefyllda vetenskapliga institutionerna i v�rlden, som accepterade den f�rsta kvinnan som medlem f�rst 1945, n�stan tre �rhundraden efter grundandet. Det �r d�rf�r inte f�rv�nande att m�nga av dessa kvinnor har f�tt en marginell plats �ven i det popul�ra och akademiska minnet. �n idag �r deras ber�ttelser ofta ok�nda. �nd� forts�t
Read Less
Add this copy of Kvinnors bidrag till utvecklingen av kvantteorin.: to cart. $15.70, new condition, Sold by Ingram Customer Returns Center rated 5.0 out of 5 stars, ships from NV, USA, published 2025 by Independently Published.
